justindbiebernovells.blogg.se

”Nå, är ni två fortfarande ett par?” kvinnan manade på mig men jag kunde inte göra ett enda ljud ifrån mig. Det stod helt still i mitt huvud och alla fansen som skrek mitt namn gjorde det inte lättare för mig att tänka. Jag stod där och såg ut som ett fån. Om jag inte sa något nu så skulle den här journalisten göra en egen slutsats om mig och Selena, vilket bara skulle skapa massa problem. Jag kastade en snabb blick på Vanessa som bara stod där och såg ut att få panik när som helst. Jag var tvungen att få oss ur den här stora massan snabbt. Jag öppnade munnen och sa det första jag kom att tänka på. Och det var att skydda Vanessa från allt det här.

”Ja, jag och Selena är fortfarande tillsammans.” kvinnan såg nöjd ut med mitt svar och fortsatte att fråga på.

”Men vem är då den här tjejen? Ni kysstes ju igår på konserten.”

”Hon är bara en väldigt god vän. Ursäkta, men vi måste gå nu.” jag vinkade till fansen och började ta mig framåt. Jag drog med mig Vanessa som verkade streta emot lite men följde sen efter. När jag gick förbi Ryan och Selena kunde jag se ur ögonvrån hur båda två gav mig seriösa blickar, men jag orkade inte med dem nu.

 ♥

Väl i säkerhet på parkeringen vid min bil så pustade jag ut och tänkte precis fråga Vanessa hur hon mådde när hon drog sin hand ur min och sprang bort mot Ryan och Vanessa som stod en bit ifrån mig. Jag bara stod och tittade förvånat efter henne. Vad hade jag gjort nu? Ryan kramade om henne och strök henne över ryggen medan han stirrade rakt in i mina ögon med en sådan stor besvikelse att jag blev lite rädd. Inte var det för att jag hade sagt det där om mig och Selena? Jag gjorde det bara för hennes eget bästa och det borde hon förstå. Ryan och Selena också för den delen.

Efter en stund så hjälpte Ryan Vanessa in i bilen, jag stod fortfarande kvar på samma ställe och stirrade bortåt. Innan han också hoppade in så sa han något till Selena som nickade och gick sen med snabba steg mot mig. När hon kom närmare så kunde jag se ilskan i hennes ögon.

”Justin Drew Bieber, hur dum är du egentligen?” hon gav mig ett hårt slag på ena axeln. Hon ställde sig sen med armarna i kors över bröstet och glodde på mig tills jag svarade.

”Vadå? Jag har inte gjort ett enda skit!”

”Jaså inte? Varför är då Vanessa ledsen på grund av dig nu igen då?”

”Jag vet inte ens vad jag har gjort. Och om det var för det jag sa till pressen där borta så är det bara sjukt.”

”Ja du är sjuk, Justin! Hur kunde du ljuga om det där? Vi är inte tillsammans och de kommer få reda på det förr eller senare i vilket fall, så varför inte bara säga det till dem direkt?” jag bara stirrade på henne.

”Jag gjorde det för Vanessa! Jag vill inte att hon ska ha paparazzis efter sig och jag vill inte heller att hon ska få massa hat från mina fans, du vet hur de har varit mot dig.” Selena skrattade glädjelöst och skakade på huvudet.

”Du hade inte behövt säga något om henne. Du kunde sagt att du och jag är över och förbi men vi är fortfarande kompisar och sen hade du kunnat gå där ifrån. Du sårade henne när du ljög sådär. Och att du sa att hon är en ’god vän’ sårade henne mer än någonsin. Hon gillar dig verkligen jätte mycket, Justin. Hon kom in igår efter er dejt och verkligen lös av ren lycka. Hon var så glad och kunde inte sluta prata om dig. Du gör henne lycklig, men inte när du säger exakt samma sak som du gjorde då när jag skällde ut dig, du vet.”

Jag kunde inte säga ett enda ord. Jag hade inte tänkt igenom det här alls. Jag trodde att jag bara skulle skydda henne från allt skvaller och hat som hon kommer få på grund av att hon umgås med mig, men det hade antagligen varit bättre med allt det där istället för att jag skulle såra henne såhär. Mitt hjärta sjönk ner i magen och besvikelsen på mig själv sköljdes över mig. Jag sa inget till Selena utan gick bara in i bilen och satte mig och startade motorn. Selena öppnade passagerare sidan och satte sig hon med. Ryan hade antagligen sagt till henne att åka med mig för att skälla ut mig om ett och annat. När hon hade satt på sig bältet så backade jag ut från parkeringen och började köra hemåt Stratford igen.

Så fort jag hade stängt min bildörr så brast Vanessa ut i gråt. Jag lutade mig över på hennes sida och kramade om henne.

”Snälla, Nessie, sluta gråt. Han är inget att gråta över okej?” jag strök henne över håret och försökte lugna ner henne lite. Jag var så besviken på Justin just i den stunden. När jag hörde hur han hade ljugit om Selena och hans förhållande så såg jag hur Vanessas ögon blev helt tomma. Och när han uttalade orden ”en god vän” om Vanessa så märkte jag hur hon höll på att sjunka ihop. Allt blev bara för mycket för henne. Det där var andra gången som Justin hade sårat henne på det sättet. Jag kunde bara inte förstå hur den där killen tänkte, om han ens tänkte överhuvudtaget.

Vanessa hade tillslut, efter någon minut, slutat att gråta och hon drog sig ifrån mig för att torka bort tårarna från sina kinder.

”Han sa det bara för att inte det skulle bli massa skvaller och sådant, det är jag säker på.” Vanessa skakade på huvudet.

”Jag vet, men han ljög. Och han kallade mig för kompis ännu en gång. Kanske är jag bara det för honom, jag kanske ska sluta försöka. Sluta att tycka om honom.”

”Det ska du inte göra, Nessie! Vad du än gör, slut inte att försöka, okej? Du gillar honom och han gillar dig med. Han är lycklig i din närhet.”

Jag fortsatte att intyga henne det här och tillslut verkade hon tro på det själv.

”Om jag känner honom rätt, så gjorde han det här för din skull. Han vet hur mycket skvaller det blir och hur mycket hat du kan få av det här. Du betyder mycket för honom och antagligen ljög han sådär för att skydda dig från det. Jag vet att det inte var rätt av honom att ljuga, han kunde bara ha hållit tyst om dig men ha berättat sanningen om honom och Selena.” Vanessa tittade bara på mig medan hon lät det sjunka in.

”Okej, du har kanske rätt. Men jag vill fortfarande höra detta från honom.”

Jag log mot henne innan jag startade bilen och körde iväg. Vi skulle antagligen komma hem senare än Justin och Selena eftersom vi hade suttit där på parkeringen ett tag nu. Jag hoppades bara att Selena hade bankat lite vett i huvudet på Justin tills de kom hem så att han skulle förstå hur dum han var ibland.

När jag och Ryan äntligen var hemma i Stratford igen så hade jag lyckats sova i en och en halv timma. Jag kände mig pigg och på ganska bra humör även efter det som hände tidigare på dagen. Ryan var tvungen att köra hem till sin familj direkt så jag gav honom en lång kram och tackade för allt han hade gjort för mig denna helgen innan jag hoppade ut, tog min väska ur bagaget och ropade hejdå. Jag stod kvar på trottoaren och vinkade till honom tills hans bil försvann ur sikte. Jag lyfte upp min väska från marken och började gå mot min stuga. På uppfarten stod redan Justins svarta Range Rover och han måste ha varit hemma ett tag eftersom jag och Ryan hade stått kvar på parkeringen ganska länge där i Toronto. Jag tittade mot huset en snabis innan jag skyndade mig in i stugan. Antingen så var det bara Justin hemma eller så var Selena där också, för Jeremy och barnen skulle åka någonstans idag tillsammans och skulle inte komma hem förrän på kvällen.

Väl inne i min lilla stuga så slängde jag upp min resväska i sängen och började packa upp mina kläder och skor. Det som var smutsigt slängde jag i min tvättkorg och resten la jag ner i byrån. När jag var helt klar så tryckte jag in min väska under sängen och precis då så plingade det till i min mobil. Jag blev så rädd först att jag hoppade till men plockade sen upp min vita iPhone för att se vad som hade hänt. Jag frös till när jag såg att jag hade fått en notis från Twitter:

”@justinbieber: This is important stuff. To my fans, I am sorry. Love you”

Jag hade helt och hållet glömt av att jag hade Twitter. Nu när jag fick notisen av att Justin twittrade fick minnen från tidigare att komma tillbaka. Sommaren hade tillbringats med Justin nästan varje dag och därför hade jag hela tiden koll på vad han gjorde och var någonstans. Hemma i London så behövdes de här notiserna för att se vad han gjorde och vad som hände i hans liv, men det behövdes inte här.

Jag satte mig ner i min säng och gick in på Justins Twitter. Jag öppnade det han nyss hade skrivit och såg att det fanns en länk med. Jag öppnade den och kom in på en Twitcam. Jag blev genast nyfiken vad det var som var så viktigt att han var tvungen att säga det här live inför alla hans fans och eftersom det inte ville funka på mobilen så fick jag plocka upp min laptop som jag hade släpat med mig från England. När jag väl kom in så gick jag in på länken igen. Denna gången funkade det och jag ryckte till när jag såg Selena och Justin sitta bredvid varandra inne i vardagsrummet. Det kändes så konstigt att se allt från mitt ”normala” perspektiv. Det var såhär jag brukade se allt som Justin gjorde, genom min dator skärm. Justin satt tyst och tittade ner i skärmen medan Selena satt bredvid och gjorde samma sak. Viewsen räknade hela tiden uppåt och på bara en halv minut så var de uppe i nästan 20 000.

Justin tog ett djupt andetag och tittade på Selena som nickade. Han vände sin blick mot skärmen igen och tog ännu ett djupt andetag innan han öppnade munnen.

”Jag vet inte hur många av er som redan har hört eller sett videor på mig och mina kompisar utanför hotellet i Toronto i morse, men jag måste berätta en sak som hände där. Jag ljög för alla som var där, jag ljög för er, mina fans. Jag fick en fråga om jag och Selena fortfarande var tillsammans och jag bekräftade det. Men jag ljög.”

Han tog en paus och det blev tyst igen. Jag satt på min säng med munnen öppen. Han tänkte säga so det var. Jag kunde se hur jobbigt det här var för honom att säga. Han gillade inte att ljuga för sina fans, att ljuga för oss, hans Beliebers. Selena tog hans hand och kramade den uppmuntrande.

”Jag och Selena är inte tillsammans längre. Det tog slut för ungefär en vecka sen och vi är båda väldigt förvånade över att det inte har kommit ut förrän nu när jag säger det. Många av er blir kanske ledsna medan andra blir lyckliga av det här. Själv så blev jag väldigt ledsen men ändå glad över att vi fortfarande är kompisar. Hon är en av de få personer som verkligen känner mig och jag älskar henne fortfarande, fast som kompis.”

Justin tog en paus igen och jag slängde en blick över min skärm. 40 000 viewers och flera fans tweets poppade upp vid sidan av. Nästan alla trodde att allt detta var ännu ett av hans pranks medan några få verkade helt förvirrade av vad de skulle tro. Själv visste jag inte riktigt hur jag skulle reagera. Jag bara satt där och tittade på Justin. Selena verkade läsa något på skärmen eftersom hennes ögon rörde sig.

”Till er som tror att vi bara lurar er: detta är sant. Om vi skulle lurat er så skulle vi inte gjort det såhär. Detta är seriöst och både jag och Justin vill att ni ska veta det här. Ni Beliebers och fans betyder mycket för Justin och han gillar inte att hålla undan saker från er och det vill inte jag heller göra. Jag hoppas att ni tar åt er av det här och förstår att det är sant alltihop.”

Justin log mot Selena och tittade sen mot skärmen igen.

”Tack, Selena, jag kunde inte sagt det bättre själv. Som sagt så finns det inget Jelena längre, bara i kompissammanhang, och jag är riktigt ledsen att jag ljög för er. Det var fel av mig och jag hoppas att ni förlåter mig för det.

Och om ni nu har uppfattat allt det där så finns det en till viktig sak som jag vill berätta för er. Många av er har nog sett klipp från min Toronto-konsert igår och vet nog att det mot slutet kom upp en tjej på scenen.”

Jag frös till. Det här hade jag inte väntat mig. Jag såg alla tweetsen från hans fans: ”vem är hon?”, ”Är det din nya flickvän?”, ”vad hände egentligen?” och den som verkligen fångade min uppmärksamhet och fick mitt hjärta att stanna: ”Vi måste hitta slampan. Let’s go Beliebers!”. Jag antog att Justin också såg den där för hans ansiktsuttryck ändrades hastigt och han höjde rösten.

”Aye, säg INTE sådär, okej? Jag älskar er, det vet ni, men jag vill INTE att ni kallar mina nära och kära för sådant. Sluta!” jag kunde inte annat än att le, han försvarade mig inför nu nästan 50 000 fans.

”Okej, tillbaka till det jag tänkte säga. Ni som har sett det såg också vad jag gjorde. Jag kysste henne. Och ni tror antagligen att jag var otrogen mot Selena, men vi hade ju som sagt gjort slut en vecka tidigare ungefär och det var Selenas idé alltihopa. Den tjejen som jag kysste vet jag inte om ni har sett tidigare i sommar men det var samma tjej som jag var med på stranden, det är samma tjej som jag och Selena var med i stan för ett tag sen, det är samma tjej som jobbar som barnflicka för Jazzy och Jaxon. Och det är samma tjej som är en av mina bästa kompisar. Hon heter Vanessa Jones och kommer från London, England. Hon kom hit i början på sommaren för att jobba som au pair och sen dess så har vi umgåtts nästan varje dag och kommit varandra riktigt nära. Och saken är den att jag började få känslor för henne, och detta var en av anledningarna till varför jag och Selena tog slut. Jag vill inte att ni skyller något på Vanessa nu bara, om ni ska skylla detta på någon så är det mig.”

Justin tog en kort paus och lyfte sin blick så att han tittade rakt in i kameran. Det kändes som om han tittade rakt på mig när han började prata.

”Vanessa, jag vet inte om du kollar nu, eller om du ens är hemma än men jag vill bara säga förlåt. Förlåt för att jag sårade dig innan, förlåt för att jag ljög. Jag gillar verkligen dig och jag lovar att du inte bara är min kompis. Du är mer än det och jag hoppas att du känner samma sak för jag tror att vår vänskap kan utvecklas till något större…”

Jag känner att jag verkligen har lusten till att skriva nu!

Som jag skrev i förra inlägget så ger ni mig lusten och inspirationen till att skriva genom era kommentarer, så fortsätt med det! ;)

5 KOMMENTARER TILL NÄSTA KAPITEL 

Stay Tuned! ;)