justindbiebernovells.blogg.se

Svetten rann i min panna och jag stängde dörren till min loge efter att ha avslutad en riktigt bra konsert med låten Baby. Jag hade inte kunnat sluta att le sen Vanessa hade kommit ut på scenen. Hon kom ut till mig på scenen! Jag kunde inte fatta det. Och sen kysstes vi! Var detta verkligen inte en dröm, var det här verklighet? Så mycket som jag tänkt på att kyssa henne, och nu hade vi precis gjort det. Mitt framför ögonen på mina fans till och med!

Jag kunde inte låta bli att le när jag tänkte tillbaka på det. Jag började gå igenom sekund för sekund i huvudet, jag kunde känna alla känslor om igen och jag log stort hela tiden.

Vanessas läppar hade känts som sammet och hon smakade lite jordgubbsaktigt. Så fort hon lät mig ta bort avståndet mellan oss och trycka mina läppar mot henne så kände jag direkt hur perfekt vi matchade. När jag såg Vanessa tog steg för steg ut på scenen så försvann allt och alla runt omkring oss. Det var bara hon och jag, ingen musik, ingen scen, inga fans, inte en själ. Det var hon och jag mot världen.

Efter vad som kändes som bara en liten nanosekund, vilket egentligen var några sekunder, så drog jag mig undan och tittade henne i ögonen. Sakta men säkert så började allt komma tillbaka igen, alla skriken som hade uppstått vid vår kyss och musiken som fortfarande spelades i bakgrunden. Jag tror att jag lyckades urskilja ganska många jubel från publiken men jag var inte säker.

Mina tillbakablickar avbröts hastigt när dörren flög upp och en överlyckligt skrikande Selena kom inspringandes och kastade sig mot mig i en kram.

”Det funkade! Det funkade! Ni kysstes!” jag skrattade åt henne och log ännu större nu. Det där var en bekräftelse, det hade inte varit en dröm. ”Jag kan inte fatta att hon vågade sig ut på scenen. Hon sa typ ’jag vill inte vara här’ eller nåt och så försvann hon och jag trodde att hon skulle åka till hotellet igen men sen så ser jag henne där uppe med dig helt plötsligt!”

”Selena, jag är dig förevigt tacksam, okej?” hon avslutade den överdrivet långa kramen och log mot mig.

”No problem. Bara du är lycklig än så länge så är jag nöjd.” jag nickade och kände hur lyckan verkligen bubblade inom mig just nu.

”Men i alla fall, Vanessa kommer snart tror jag så jag ska nog dra.” hon gav ifrån sig ett litet glatt tjut innan hon försvann och stängde dörren igen. Jag skrattade lite åt henne bestämde mig för att byta om till andra kläder innan Vanessa skulle komma så jag drog tröjan över huvudet. Jag slängde den vid resten av kläderna och vände mig om och där stod Vanessa med ögon som stirrade på mig och en vidöppen mun.

Oh. My. God. Justin Bieber stod framför mig. Utan tröja! Jag kunde inte låta bli att stirra på hans magmuskler och armmuskler. Jag var verkligen helt förtrollad av hans underbart snygga kropp och jag märkte inte hur länge jag hade stått där med ögon stora som golfbollar och munnen öppen på vid gavel. Det var inte förrän Justin kom fram och ruskade om mig som jag kom ur mitt tillstånd och kunde möta hans frågande blick. Jag såg också att han på något sätt hade lyckats få på sig en vit t-shirt, hur det nu var möjligt när jag hade stirrat sten hårt på honom.

Jag skrattade till lite nervös och mumlade fram ett snabbt förlåt. Jag kände genast hur mina kinder hettade upp och jag stirrade snabbt ner i golvet.

”Aye, vänd inte bort ditt ansikte.” hans händer la sig på båda mina kinder och vände upp mitt huvud mot sig. Jag kunde känna hur hans värme strömmade genom kroppen och hela jag kände mig som spagetti. Han log mot mig och närmade sig sakta.

Nu skulle det hända igen! Han skulle kyssa mig för andra gången på ungefär en halvtimme! Precis när jag sträckte på mig för att snabbt möta hans läppar så knackade det på dörren och den rycktes upp. På ögonblicket av en halv sekund så hade både jag och Justin förflyttat oss två meter ifrån varande och tittade mot dörren. Kenny stack in sitt huvud genom dörren och jag kände hur mina kinder än en gång blev tomatröda.

”JB, bilen står utanför och väntar. Kommer du?” Justin nickar och Kenny log. Hans blick flyttades till mig och sen tillbaka till Justin med en konstig blick. Plötsligt så verkade han fatta vad han hade avbrutit och stängde snabbt dörren igen.

Det blev en pinsam tystnad i rummet och jag vågade inte titta på Justin som harklade sig lite.

”Så…” han gick och plockade upp sin mobil som låg på ett bord och stoppade den i fickan. Jag kollade försiktigt på honom och märkte att han stod och kollade lite nervöst på mig.

”Vad är det?” han svarade inte först men gick sen fram till mig igen.

”Jo, eh… jag undrade bara om du kanske hade lust att gå ut och äta sen?”

”Visst. Klart jag vill.” det blev tyst igen och jag tänkte precis fråga om Selena och Ryan också skulle hänga med när Justin tog min ena hand.

”So it’s a dejt then?” han tittade på mig och log ett snett leende som gjorde mig stum. Shit, vad snygg han var!

”It’s a dejt.” jag log mot honom. Vi gick tillsammans ut till bilen som stod utanför och väntade.