justindbiebernovells.blogg.se

---

 

Jag kunde verkligen inte förstå varför jag hade varit så himla nervös innan. Justin hade rätt, det gick hur bra som helst. Pattie hade gett mig en kram när vi kom och jag kände redan då hur jag kunde slappna av lite. Att hon accepterade mig var något av det viktigaste med mitt och Justins förhållande. Men det som fick min nervositet att försvinna helt och hållet var när Pattie viskade till mig medan hon hälsade där ute i hallen.

 

”Du behöver inte vara nervös. Min mamma och pappa har redan hört allt om dig som jag vet och de sa att du verkade vara en väldigt bra tjej för Justin. Och det är du också.”

Pattie släppte taget om mig och gav mig ett leende som jag besvarade ärligt. Jag gick sen fram till Justin som snabbt drog mig intill sig innan han presenterade mig för sina morföräldrar.

När Diane gav mig en kram direkt blev jag först lite chockad men sen kände jag hur glad jag blev av den där lilla kramen. Den var verkligen en bra start på kvällen.

 

Allas tallrikar var helt renskrapade och min mage var helt fullproppad med Dianes otroligt goda mat. Efter den här middagen så kunde jag ärligt talat säga att jag inte visste vad mat var för något innan jag hade ätit den här. Vi hade alla suttit kvar en stund vid matbordet för att prata och för varje sekund som gick så kunde jag känna hur jag mer och mer kände mig hemma i det här huset och med de här människorna. Om jag inte tog helt fel så trodde jag att Diane och Bruce faktiskt tyckte om mig. Det var i alla fall vad jag hoppades på med hela mitt hjärta.

 

Efter mycket prat och skratt tillsammans så hade alla killarna och Jazzy satt sig ner i vardagsrummet för att spela TV-spel. Jag satt kvar vid matbordet tillsammans med Pattie och Diane för att umgås lite med dem.

”Så Vanessa, hur är det att ta hand om de där två busfröna?” Diane nickade mot vardagsrummet och jag fattade att hon menade Jazzy och Jaxon.

”Jodå, det är verkligen jätte kul och lätt. De lyssnar konstigt nog på mig, men de kan vara väldigt spralliga ibland.”

”Det har de fått från Justin skulle jag väl tro.” Just som Pattie hade avslutat meningen så hörde vi hur Justin började flippa ur i det andra rummet och vi alla tre skrattade.

”Ja, sån har han varit sen han föddes. Sprallig och hyper som ingen annan.” Diane log mot mig och jag log tillbaka. Jag var förvånad över hur lätt det faktiskt var att prata med henne. Ingen pinsam tystnad eller något sådant. Hon kändes nästan som en extra-mormor, även om jag inte hade känt henne mer än i några få timmar.

”Åh, på tal om det… Jag måste visa en jätte rolig bild från när Justin var liten.” Diane var snabbt uppe på fötterna och skyndade sig ut ur matsalen, antagligen för att leta reda på ett fotoalbum.

”Jag tror inte att hon behöver visa dig. Du har antagligen redan sett alla kort som finns på Justin.” Pattie, som fortfarande satt kvar mitt emot mig skrattade till och jag stämde in. Hon hade antagligen rätt. Nästan alla Justins barndomsbilder fanns ute på nätet redan och eftersom jag var en Belieber så hade jag sett alla som man kunde se. Men jag sa inte nej till att kolla på alla jag faktiskt inte hade sett redan.

 

 

Pattie ställde sig upp och drog in stolen mot bordet.

”Jag borde antagligen börja med att duka av här. Du kan gå in till de andra om du vill.” Hon plockade ihop en hög med tallrikar och bar sen ut det till köket där jag hörde hur hon ställde ner allting på diskbänken. Jag ställde mig också upp och började plocka ihop resten av tallrikarna och alla bestick innan jag gick ut med alltihopa till köket där jag mötte Pattie.

”Men lilla gumman, inte behöver du hjälpa till. Jag tar det här.” Jag skakade bara på huvudet och log stort mot henne.

”Nej det är lugnt, jag vill hjälpa till. Detta brukar oftast vara mitt jobb där hemma i England.”

”Okej, om du verkligen vill så hade det varit väldigt snällt.” hon gick för att hämta mer saker och jag följde snabbt efter henne när jag hade dumpat det jag hade i händerna på diskbänken.

 

 ♥

 

Efter inte alls lång tid så hade vi lyckats få in all disk i diskmaskinen och torkat av bordet inne i matsalen. Pattie stod nu och torkade av diskbänken som hade blivit alldeles blöt. Jag lutade mig mot karmen i dörröppningen med armarna i kors över brösten och såg rakt in i vardagsrummet där Just Dance 3 var på TV och Justin och Jazzy stod och dansade galet tillsammans. Jag skrattade åt hur lika de var varandra och kunde inte släppa ögonen från Justin. Jag kunde fortfarande inte fatta att han var min. Bara min! Utan att jag hade märkt det så hade Pattie kommit och ställt sig bredvid mig och också hon stod och studerade Justin med ett litet leende på sina läppar.

”Han har varit mycket gladare det senaste, du vet.” jag vände blicken från Justin och tittade ner på henne istället.

”Han har väl alltid varit glad?”

”Inte så som han är nu. Du kanske inte ser det men jag är hans mamma så jag ser sådana här små skillnader.”

”Jag förstår inte.” Pattie mötte min blick och hon såg allvarlig ut. Jag kunde inte låta bli att bli lite rädd för henne.

”Ända sen i början av sommaren så har han varit mycket gladare än innan. Och nu det senaste så har han verkligen strålat av lycka. Jag har hela tiden gått runt och grubblat på vad som har gjort honom såhär och efter Toronto-konserten så kom jag på det. Det var du!” min haka föll och jag kunde inte få fram ett enda ljud.

”Det är du som har gjort honom såhär lycklig. Ända sen du träffade honom och lärde känna honom så blev han gladare. Jag har aldrig sett honom sådan här när han var med Selena. Och jag säger inte att jag har något emot henne, jag älskar den tjejen, men du har verkligen gjort hans liv helt.” jag visste inte vad jag skulle säga. Detta kom så plötsligt och jag var inte alls beredd på att det skulle komma. Jag kunde inte fatta att Pattie ens hade märkt allt det här. Jag tyckte att Justin var exakt likadan som han har varit i alla år, men oj vad fel jag hade.

”Pattie, det kan inte vara jag. Det måste vara något annat. Kanske för att han har fått tillbringa en hel sommar tillsammans med sina syskon och hela sin familj?” Jag hann inte säga mer innan hon skakade bestämt på huvudet. Jag visste att jag inte skulle lyckas övertala henne att hon har helt fel, hon hade verkligen bestämt sig för att det här var sant. Jag kanske borde lyssna på henne, hon var ju trots allt Justins mamma.

 

 

Det var tyst en stund medan vi båda två stod och kollade ut i vardagsrummet igen. Denna gången var det Bruce som dansade med Justin och det såg riktigt roligt ut. Jag log åt dem och skakade på huvudet. Jag hörde hur Pattie tog ett djupt andetag bredvid mig och när jag sneglade åt hennes håll så såg jag att hon stod och tittade på mig med ett litet leende på läpparna.

”Vad är det?” jag tittade oroligt på mig själv, rädd att jag hade något i ansiktet eller på kläderna.

”Du gillar verkligen honom va?” jag log generat ner mot marken och nickade sakta.

”Jag kan se det.” jag sneglade upp på henne och såg hur hon tittade oroligt på Justin. Jag undrade vad hon tänkte på men vågade inte fråga. Dock behövdes inte det eftersom hon någon sekund senare sa vad det var.

”jag vet att jag antagligen bara är paranoid men jag kan inte låta bli att vara orolig. Om du försvinner så kommer han bryta ihop. Du är hans liv nu. Så därför måste jag veta.” jag väntade på fortsättningen. ”Gillar du honom på riktigt eller gör du allt det här för att han är Justin Bieber?”

 

”Åh, Pattie! Jag skulle aldrig göra det här för att han är känd! I början på sommaren så flippade jag ur för att jag skulle ha en hel sommar tillsammans med min allra största idol Justin Bieber. Då kunde jag inte ens drömma om att ha allt det här. Men jag lärde känna Justin som vilken person som helst och jag började falla för den personligheten han har. Jag tänkte inte ens på att han var den han var, tonårsidol! Och jag skulle aldrig utnyttja honom för hans pengar eller för att bli känd. Pattie, jag gillar verkligen din son och jag kommer göra vad som helst för att få detta att funka.”

 

Jag kunde se hur Patties ögon tårades upp och hon drog in mig i den speciella kramen som bara hon kan ge.

”Jag är så glad att du av alla tjejer i världen fick honom. Det finns så många som hade utnyttjat honom. Men ni två är menade.” Mina ögon tårades också upp och jag lyckades inte med att hålla tillbaka en tår som föll ner på hennes axel. Vi stod där och kramades ett tag men släppte taget om varandra när Diane kom tillbaka med ett tjockt album i famnen.

”Jag hittade det!”

 

♥ 

 

Resten av kvällen spenderades i soffan med allihopa som satt lutade över albumet med alla gamla foton. Jag satt mellan Justin och Diane och lyssnade fascinerat på alla roliga historier som Diane hade att berätta om. Justin, som satt på min högra sida, suckade och rodnade över allt pinsamt som hans mormor sa och jag kunde inte låta bli att skratta åt honom. Jag var överraskad över att det var så mycket som jag inte visste om Justin men jag var nu glad att jag var en utav de få personer i världen som visste om det här.

Justins hand la sig på mitt lår och kramade till det lite. Jag tittade på honom och log ett snett leende. Han böjde sig fram och kysste mig på kinden. Detta var den perfekta kvällen.

---

JAG ÄR SÅ HEMSKT LEDSEN!!!!!

Jag suger på att uppdatera och att hinna skriva.... :(

Jag har bara väldigt mycket läxor och sånt nu så jag hinner verkligen inte. Hoppas ni inte blir besvikna på mig, jag lovar att jag ska bättra mig.

5 KOMMENTARER TILL NÄSTA KAPITEL